Det här med tidmätningen genom århundranden eller skall vi kanske säga årtusenden har varit något som ständigt har förekommit och utvecklats över tid. Från början fick folket hålla koll på solen och månens rörelser för att avgöra när det var dags att så. Även tidvattnet på de ställen det nu fanns kunde vara till hjälp framförallt när de regelbundet kom översvämningar regelbundet årsvis.

Med tiden blev det dock nödvändigt att dela in året i kortare perioder än efter årstidsväxlingarna. Så dåtidens klockor blev solur, vattenur och senare kyrkur när den tekniska utvecklingen nått så lång fram på 1400-1500-talet.

Och där kan man säga att utvecklingen mot lite behändigare tidmätare började, helt enkelt de som var bärbara.

Började med fickuret som försvarade i fickan på en väst med en kedja upp till lämpligt knapphål ett sätt att markera att bäraren var en viktig person som behövde ha kontroll på tiden och dessutom hade råd att köpa en klocka. Sedermera blev klockan allt billigare så fler och fler kunde tillägna sig en sådan.